Spellistor som kulturella guider

I oktober 2008 undrade jag när spellistor blir en riktig marknadsföringskanal och till och med en handelsvara. När jag såg nyheten att Christina Aguilera har en playlist-tävling inför skivsläppet så läste jag först fel och trodde att det var hennes egen inspirationslista men icke:( Men det börjar ändå ta sig. Listorna i sig blir mer och mer kulturella guider – det kommer resemusik från Svd & Vagabond, Kulturbloggen ger ut listor (lite för sällan) och AC/DC & IronMan2 marknadsfördes av en spellistsajt med samma sorts spellisttävling som Aguliera nu kör en officiel version av – vilket jag tycker är en lysande idé. Men ändå jag vill ha mer. Vi har insett att spellistor skiljer sig från blandbanden och Absolute Music på den underbara punkten att vi nästan är obegränsade i mängden musik vi har att välja bland. Därför behöver vi guider som vi ser upp till. Bruce, Bono, Dada – vilka spellistor dom skulle  göra! Och vilken otroligt bra pitch för att signa nya fans till facebookgruppen och fanclub’en. När kommer dom där tokigt bra listorna från Madonna där hon visar oss runt i sin värld av musik och inspiration? Eller Obamas?

Har ni sett spellistor signerade av någon artist ännu? Hojta!

Svd’s rese-spellistor:
Alperna
New York
Berlin
London
Paris

Mer om Spotify, 1,2,3 och snack om gratismusiken på P2.

Rhapsody för iPhone – en Spotifydödare

Rhapsody’s Spotifydödare, som bara finns i USA just nu, verkar efter sin augustilansering i år bli en rejäl succé. Daniel Johansson på Musikindustrin skriver:

”Real Networks, som äger musiktjänsten Rhapsody, meddelar att man har sålt 500 000 nedladdningar av sin iPhone-applikation i USA. För 14.95 dollar i månaden kan användaren strömma obegränsat med musik till sin iPhone eller iPod Touch.”

Det här skulle innebära att Rhapsody håvar in 54.505.457,50kr. Varje månad.

MSN music jagar Spotify, iTunes & Google music

Nyss Google.com/music (Pw, Fc), nu vill Microsoft med sin MSN music ta ett steg längre och börjar sälja låtar som iTunes, imorgon 5 november. Men vänta, det här är ju som Spotify oxå för det går att strömma direkt! Men det är annorlunda för sökningen är enormt mycket större, rörigare och roligare. Härliga tider för musikälskare.

Så här förklarar MSN att dom inte är ”direkt” ute efter Spotify’s kunder: ”It’s a download service within MSN Music with an invitation-only streaming service for several thousand people,”.

Mer på Techradar och Fast Company.

Google.com/music lanserat!

Nu har Google släppt det som alla pratat om i åratal – OneBox – fast utan att kalla det för OneBox. Det är egentligen bara en dum nischsökning för musik där man kan lättare kommer åt att provlyssna och titta på resultaten samt få tillgång till/få bättre överblick över artistens befintliga universum on-line: det som skapts av eller i någon av leverantörerna till tjänsten – myspace, lala, pandora och fler, prova på Google.com/music

Jag gillar en del av idén hur mycket som helst men är självklart väldigt skeptiskt till styrningen i resultatlistan som nu kontrolleras av pengar från partnerbolagen. Det kan alltså inte kallas organisk söklista längre, utan vad?

Mer i Billboards artikel What Impact Will Google Music Search Have? eller på DN och Idg,

OneBox – Googles musiktjänst lanseras 28e oktober

Den 28e oktober får vi se vad Googles One Box egentligen är. Det verkar bara vara en söktjänst för musik men eftersom det är Google som gör den så ska i alla fall jag bänka mig inför media eventet. Och säkert får de rätt bra betalt av iLike och andra partners som kommer presentera låtnuttar och videos i samband med sökresultatet. Känns som de mjölkar samma kassako flera gånger – vi får se nästa onsdag.
Läste det på macrumors.

Jag kom på en sak. Google skulle faktiskt kunna binda ihop alla musiktjänster som finns idag till en enda låda av musik som man lyssnar på – genom Google. Varför hoppa runt mellan lastFM, Spotify och iTunes när man kan bunta ihop dom och kalla dom musikspelare där One Box blir displayen, eller gränssnittet där alla syns samtidigt. Reklamintäkterna, som big G vet hur man tar in med grävskopa (vilket inte Spotify lärt sig ännu har jag hört) delas mellan partners och Google baserat på antal spelningar på resp musiklåda. Och så blir världen jättetråkig och vit. Allt streamas genom Google, musik, video, böcker, vänner, mat, kärlek, hälsa – har jag glömt något?

Hjälp din idol – kasta dina CD-skivor

Mando Diao förklarar att de inte tjänar några pengar längre.

Visst, med paradigmskiftet till strömmande media faller en del intäkter tyvärr mellan stolarna – men bara tills vi har en nått till en ny dominerande distributionskanal. Ju fortare vi kan få slut på de gamla formaten och samlas kring strömmande media desto snabbare kommer det finnas pengar för artisterna igen.
Förutom att konsumentens pengar fördelas på för många tävlande format så finns det tre till stora hål:
Nysatsningar med dyra lanseringar (Spotifys gratisvariant är nog ingen kassa-ko..), Teknikutvecklingen i sig och framförallt ett krampaktigt kämpande att Skydda och behålla de gamla distributionskanalerna för CD och Mp3. Det kan omöjligt vara billigt att jaga piratkopior, fildelare och vidareutveckla fysiska media. Ärligt, vem bryr sig lixom om Blu-ray?
Så fort vi är enade så kan bolagen börja ta betalt igen, det är ju löjligt att det ska vara gratis med musik.
Så kasta CD’n och mp3’orna och få tyst på Magnus Uggla!

Kan OneSwarm hjälpa musik och filmindustrin?

OneSwarm har blivit utnämnd till efterföljaren till torrenttekniken och det som helt kommer ersätta The Pirate Bay och andra torrentsajter (mer om OneSwarm;1,2,3).

Och det här kan hjälpa musik och filmindustrin!
Om One Swarm slår fullt ut, om alla vågar byta filer och ladda ner senaste filmen direkt till sin burk så har mediaindustrin inget annat val (!) än att konkurrera med bättre tjänster. Och det är inget nytt, men det har varit enklare för industrin att gnälla och stämma istället för att utveckla. Nu har Spotify och Deezer mfl brutit mark och musikindustrin håller på att se över när, var och hur de ska satsa på strömmande tjänster. OneSwarm borde skapa en nervositet i branschen som bara går att bota med härliga innovativa lagliga strömmande eller fildelande mediatjänster där branschen är med fullt ut. Jag vill inte gå och hyra en DVD eller köpa en CD eller en nedladdningsbar fil. Jag och hela den uppkopplade världen vill ha något som erbjuder mer, som är snabbare, där jag är delaktig, som rimmar på Spotify men som är bättre. Jag ser så otroligt mycket fram emot en stor svulstig branschsatsning.

Puh.

Att branschen inte förstår möjligheterna med strömmande tjänster är för mig helt obegripligt.
Det ligger en helt enorm styrka dold i distribuerad distribution (ordval?) – som det innebär när jag gör en spellista i Spotti och delar med mig till andra. När miljoner gör det så sprids ny musik eller film snabbare och bredare än vad branschen verkar våga lita på. Det är framtiden.

Uppdaterat 30 mars: SvD skriver om sista dagen för nedladdning, Ifpi börjar jaga redan efter midnatt och Pirate Bay startar anonymiseringstjänst.

Musikbranschen har redan bestämt sig

Musiksajten Spotinews fortsätter belysa Spotifys storhet genom att visa nya släpp:
Zbigniew Preisner – Trois couleurs: Bleu, Blanc, Rouge (Soundtrack)
Sebastien Tellier – Sexuality -han var på Spotify förut, försvann och är nu tillbaka.
Lorentz & M. Sakarias – Vi mot världen Precis en sån skiva som jag kanske inte skulle gå o köpa – men som efterhand får fler o fler spelningar av mig för den är ju faktiskt sjukt bra. Varje månad delar Spotify intäkterna med artisterna baserat på antal spelningar – så jag hoppas Spotify har sålt mycket reklamutrymme den här månaden så att bandet får lite pengar för sitt arbete. För det verkar inte vara lätt att vara musiker just nu i teknikskiftet, det finns inte pengar i vare sig CD, mp3 eller strömmande försäljning. Men håll ut, musikbranschen har redan bestämt sig att strömmande tjänster är framtiden – Ipred, Acta och tpb-rättegången syftar samtliga till att begränsa fildelandet – vilket alltså understödjer moln–, och strömmande tjänster. För så länge filer kommer säljas genom nedladdning så kommer folk att dela dem mellan sig (mer). Strömning blir det enda sätt film och musikbranschen kan behålla kontrollen. Vad jag undrar är om branschen kommer jobba snabbare mot strömmande tjänster om tpb fälls eller frias?

Hur man tar död på musikindustrin

TorrentFreak ger oss i 8 punkter ett intressant perspektiv som pekar på att illegal fildelning kanske inte är den enda orsaken till att skivförsäljningen minskat (som Sam Sundberg utbildar oss i). Läs How To Kill The Music Industry. ”Med fler underhållningsalternativ har musiken marginaliserats som fritidsaktivitet och kostnadspost..” – punkt nr 7. Läs även Daniel Johansson om vår känslomässiga relation till fildelning och förståelse om valet av ett kontrollerat internet. Mycket intressant läsning. Se även SvD som samlar en del läsvärt i sin tpb–blogg, och Andres Lokko som tar pulsen på nya musikindustrin.

Musikindustrin gör årtiondets mållinjesnubbling

Från ifrågasatt teknik ”hur ska jag göra när jag åker i en tunnel då?” till en Skype-hype med genomslag i alla åldrar. När Spotify nu blir strypta av skivbolagen engagerar sig fler än någonsin för att stötta den strömmande musikrevolutionen (visste du inte om det så förklarar Deeped det här). Spotify ber oss på sin blogg att lita på att de gör allt de kan för att fylla hålen i sin katalog (ex allt med Metallica) som skivbolagen gröpte ur häromdagen. Om de överhuvud taget lyckas vet vi inte ännu – men vad som än händer så har hela Spotifyresan varit (pratar jag i imperfekt redan?) sund för fildelardebatten. Garanterat alla som berörts av debatten (ipred, pirater, you name it), oavsett sida, känner nu till Spotti och vilka möjligheter som finns och hur marknaden reagerar. Skivbolagen är inte obstinata, de kommer släppa hela sina kataloger för strömning så snart de lärt sig hantera den nya strukturen för musikdistributionen. Här finns nya marknadsföringsmöjligheter som inte är fullt ut undersökta ännu. Och precis som i fallet Beatles och Apple så handlar det om pengar för att bolagen ska släppa till. Idag krävs det 10.000-tals spelningar av en låt för att ett par ören ska utgå i royalty. Klart de vill ha mer. Att öppna upp för att marknaden går tillbaka till fildelning medan musikindustrin kommer överens interna ersättningsmodeller verkar dom inte bry sig om. Är det här årtiondets mållinjesnubbling?